Mitt Tillfrisknande

Nu har det gått en tid igen sen jag skrev sist men inte fullt så lång tidsom ett år, endast ett halvår. Jag tycker om min blogg och jag tycker 
mycket om att uttrycka mig i ord. Det jag har haft fullt upp med är      delvis mitt tillfrisknande i en beroende sjukdom och det har varit       viktigare än allt annat. Nu är jag mogen och redo att dela med mig av denoch jag börjar idag lite smått. Det jag inte får glömma är att jag måste behandla mitt beroende på alla nivåer. Psykiskt, känslomässigt, mentalt, själsligt och fysiskt. Om jag inte gör det missar jag en viktig del av   lösningen mot ett tillfrisknande. Jag har behövt gå djupt inom mig själv för att läka , hela vägen ner till själens nivå. 
Men resan tar aldrig slut och skulle jag tro det att "nu är det lugnt ochjag mår bra" Det är just då min beroende sjukdom slår till och tar tag i mig. För att förhindra detta måste jag träffa andra i samma situation ochdela med mig av min resa samt att lyssna på mina medberoende och ha      tålamod, tålamod, tålamod. Allt  det här gör jag genom att jobba i 
12 stegs programmet. Jag ska berätta naket och ärligt om mitt beroende   och vart det har lett mig och vart det höll  på att ta mig. Idag känner 
jag ingen skam över det jag varit med om och mina ord kanske kan rädda 
någon annan.

 5-Secrets-of-Balance1
Annonser

Nystart

Ja efter lång tids vila och annat i tankarna så ska jag börja om här. Mycket har hänt och som du vet sker livet, tänker inte gå in på vad som skett mer än att jag vet nu vad jag vill eller rättare sagt jag har hittat rätt spår i livet.
I denna skrivandets stund så befinner jag mig i mitt underbara Indien för ett par månader. Här känner jag mig fri att leva livet fullt ut och jag blir så fri i tankarna och andlighetens källa fylls på.

IMG_0053.JPG

Livet!

148610_440573719341009_352455740_n
Vi får alla våra utmaningar och prövningar i livet. Somligt lätt att ta itu med andra väldigt tunga…och då gäller det att ha en stabil grund att stå på så att det inte rasar under oss. Jag har den sista tiden fått mina utmaningar men nu ser jag det som en mening och att jag sätt spå prov men nu när jag har en grund trygghet så mår jag bra och känner mig otroligt stark mitt i min situation och det finns de som har det flera gånger värre men det vet vi ju alla att det hjälper inte att ha den vetskapen när vi har det svårt för då är vi mitt i det. Hade de saker som händer mig nu hänt för två år sedan eller för bara ett år sedan så hade det varit en anledning att bara fly bort ifrån allt och låtsas om att det löser sig, ja jag har gjort så tidigare. Nu tar jag mitt ansvar och gör det jag ska göra och oj, oj, oj så frisk jag känner mig av att klara mina motgångar.
Mitt uppe i alltihopa har en vän gått bort och även det står jag pall för. Det jag grämer mig över nu är att min vän bad mig komma och hälsa på och ville att vi skulle läsa lite och prata andlighet, han tyckte om det jag brukar skriva här och på facebook och jag sköt på det hela och igår när jag tänkte att nu ska jag hälsa på honom får jag beskedet att han gått bort. Det kom som en chock och det gick så fort och visst ångrar jag att jag inte besökte honom när han bad mig. Vi måste se de som sträcker ut sin hand och ber om kärlek och närhet men jag sköt det framåt. Oj, vad jag ångrar mig men jag vet nu att han läste vad jag skriver och han trodde på ett liv efter detta och var lugn över att lämna det här livet. Jag tog en kväll och tände mycket ljus här hemma och bara tänkte på hur tacksam jag är över livet och tänkte även på min vän som lämnat oss här. Nu dansar han säkert med änglarna och dom kan vara lyckliga för han var en fantastisk dans partner.
Mitt uppe i det hela när jag var här hemma så istället för att gå ut och dricka vin på allt som händer så ville jag ut och köpa glass, jag bara måste ha glass när allt är så här eländigt men jag tänkte också, nej då äter jag upp en hel burk och då får jag ångest imorgon. Visst är det komiskt hur beteéndet funkar. Istället ringde jag min mor som var upprörd och ledsen. Nej, tänkte jag vad har nu hänt…..jag frågade vad som hänt och hon sa med gråten i halsen ”Dom har klippt min häck och jag ville det inte” …Men mamma det är ju bara en häck! För mig var det så obetydligt men hon var verkligen upprörd och kände sig kränkt. Jag förstår känslan och hörde hur upprörd hon var men jag vet att det är en massa annat som ligger bakom den reaktionen men det är bara att acceptera att det var viktigt för henne.
Idag kan jag stå kvar i mina känslor och vara befriad från känslor som skam, ilska, avund och jag får ibland verkligen känna efter om jag inte känner dessa känslor men nej, det gör jag inte. Och vilken lycka det är att vara fri från det negativa och det gör att jag kan ta tag i det som sker och vara stark i det.

Kärlek & Frid önskar jag er alla

Bhavatu Sabba Mangalam

Ja, jag är stolt!

426378_543750855665056_309157519_n
Jag kan nog ärligt säga med mitt hjärta att jag följer buddhismens väg. Idag kan jag stå för det och vet vad det innebär. Jag har verkligen tagit reda på saker innan jag ärligt kan erkänna att jag är buddhist och jag har ifrågasatt både mig själv och den buddhistiska läran och nu vet jag. Min nyfikenhet började för sådär 15 år sedan när jag tränade kampsport där filosofin fanns med i form av meditation. Nu har jag varit på olika konvent och gjort både en inre och yttre resa och varit en längre tid i Indien där jag verkligen fick fundera på vad jag tror på och vad jag vill. Nu finns det inga tvivel längre och jag känner mig trygg och ärlig i min tro som är stark. Nu är det ett naturligt sätt för mig att leva men det har också inneburit att jag har fått förändra mitt liv men ack så mycket bättre det har blivit och det känns så rätt. Min lycka är med Buddha i mitt hjärta vart jag än är.

Lev i kärlek & i sanning
Bhavatu Sabbah Mangalam

Ingen lust!

427361_4456523251826_1486283258_n

Ibland går det ett tag mellan mina inlägg här men det beror på att orden och lusten brister och då får det vara så. Mycket som jag vill skriva men när jag väl sitter och ska få ner orden på print så fastanr de i huvudet. Jag har verkligen suttit och försökt skriva men lusten har inte infunnit sig och inte orden heller. Det kanske handlar om mina krav på mig själv att det ska se så bra ut och jag vill att det ska ha ett budskap……Kanske borde lära mig att skriva om så bara det är några ord för det är verkligen helande att få skriva av sig oavsett om någon läser eller inte.

Ha en underbar dag du underbara människa

Love&Peace