It´s not easy

to be me!

Nej det är inte alltid lätt att vara jag men jag gör så gott jag kan. Jag ser, jag känner, jag hör men ibland önskar jag att jag inte kände så mycket. Äsch,nu ska jag inte babbla så mycket om hur jag känner. Ibland så vill jag bara brista ut men jag lägger band på mig. Hmmm, vad är det jag vill framföra nu? Ingen aning, Men spelar det någon roll, det är väl det bloggar är till för att bara kasta ur sig åsikter,känslor och meningslösa kommentarer om allt och inget.

Just nu en dag kvar till semester och jättetrött efter mycket slit så längtar jag efter lugnet, inte en massa aktiviteter med vänner och annat löst folk känns så lockande. En tur ut till skärgården eller en enkel promenad i mitt Stockholm en sommarkväll. Eller varför inte hemma i soffhörnet med en god bok och bara vara. Saknar lugnet och har tröttnat på allt som MÅSTE göras. Är man en bättre människa om man kommer tillbaka efter semestern och har vandrat i fjällen eller paddlat till Åland eller byggt en altan till stugan eller rest runt i halva Europa osv.osv. Jag tänker inte göra en massa aktiviteter  bara för att ha något att berätta. Komma tillbaka efter semester och säga att jag har inte gjort något är en utmaning bara det. Japp, det får nog bli så.

Som sagt inte lätt att vara jag  just nu i en massa känslostormar men samtidigt ganska häftigt att vara i det. Ibland är det ganska fantastiskt att bara stanna upp och se sig om och känna efter och låta känslan styra till någon hamn där det finns plats för vind och sol att spela fritt. Livet är ändå ganska härligt